Fy för morgonar.
Riktigt mycket fy för morgonar. Molninga morgonar, speciellt! Det märks sjukt mycket på mig.

Sedan... tja, fjärde, femteklass har jag haft problem på morgorna. Med att vakna och att jag mår illa. Äter något spyr jag, äter jag ingenting känns det som om jag ska spy och försöker jag kompromissa med att äta lite mår jag bara dåligt. Det har dock blivit bättre och bättre.

I höstas köpte vi ju en Wake Up Light, som illustrerar en soluppgång innan klockan ringer. 45 minuter innan jag ska upp börjar lampan lysa svakt, och sen växer det. Det har hjälpt väldigt, väldigt mycket nu i vinter, när det är mörkt ute. Det blir nämligen ännu värre då.

De senaste veckorna har det varit solsken i princip när jag vaknat, ljust och fint i mitt rum i alla fall. Idag var det dimmigt och molningt, och direkt blev det jobbigt att kliva upp, och jag mår till och med lite illa.

Hm. Önskar jag var mer morgonpigg och istället för kvällspigg. Hehe.